Tänkte bara skriva att jag lever. Har vart borta i en vecka nu och gjort allt för att konsentrera mig på teorin. Som är så svårt. Ända sen skolan har jag haft problem med att läsa på läxor för att det aldrig går in. Lika så nu det är kämpigt som tusan. Dessutom bor jag ute på landet och ni som känner mig vet om min rädlsa för mörker. Att varge natt inte kunns sova förrns jag är så utmattad att det inte finns. Sedan gå upp halv 7 är så frustrerande. Men jag tänkte ge upp redan första natten ta mitt pick och pack och dra. Men med allt som hänt så tänkte jag fan jag kan inte ge upp nu. Värre saker har jag varit med om. Så då var det bara kämpa sig igenom det. Nu är det blandade kännslor att åka tillbaka i morgon. Saknar körskolan det gör jag. Stugan lite med faktiskt. Det är lite kul att cyckla hem i mörker. Tyst stilla och en ro som inte finns i stan. Men jag saknar lägenheten till tusen när jag är där ute. Mitt hem min trygghet och balans i livet. ♥

Men med  en vecka kvar ser jag possitivt på det. Jag vill ha linda tillbaka och köra köra köra.=)Linda kommer på måndag. Så glad..Har saknat henne faktiskt hon är mitt lungn när jag kaosar i vissa situationer. Men som sagt körningen är mer okej än teorin. Köra går bra så nu ska jag tatag i teorin.. Saknar jobbet med. jag känner för att när jag jobbar nästa gång hoppa på dom när jag kommer till jobbet av lycka.  Lite update. ses sen pusspuss